Hejsan alla bloggare! 

Idag ska mitt inlägg handla lite om vad som hände mig idag.. 
Kanske inget som har med mitt handikapp att göra, men känner för att berätta ändå. 
Säg gärna vad ni tycker, det uppskattas alltid. 

Jag har precis kommit hem från att ha varit och hjälpt pojkvännen med flytten tillbaka till sin hemstad Vänramo nere i Småland. 
Han trivdes inte i Töreboda och så hade han såklart hemlängtan och så ville han komma närmare sin son som bor någon mil ifrån Värnamo. 
Som han sällan träffade på grund av att han bodde ca 22 mil ifrån honom så det var svårt för honom att umgås då. 
Så han beslöt att flytta ner. 
Men han ringde mig och ville berätta om det var okej att han gjorde så eftersom vi då kommer sällan ses och ha distansförhållande.. 
Visst låter han underbar?!  

Så vi satt och diskuterade hur ofta vi skulle ses och sånt.
Vi kom överens om en gång  i månaden och vara hos varandra varannan månad.

Nu återgå till vad som hände mig under dagen på vägen hem från killen:När jag satt på bussen påväg hem. Och en bit ifrån Tidaholm så började det ösregna som bara den.

Och jag började tänka hoppas det inte fortsätter att regna när jag kommer hem bara. 
För jag har då verkligen inga bra skor på mig. Då dessa jag har är utslitna och har stora hål i sulan.. 

Men visst det regnade när man kom tillbaka till stan igen.. Fun.....NOT  

Så jag beslöt att sms.a min bästa kompis om möjligen hennes pappa kunde skjutsa upp mig istället så jag slapp gå i ösregnet. 

Men som vanligt så svarade inte hon. Hon har en tendes att inte svara på sms.en ibland.. :/

Så jag tänkte att jag sms.ar hennes kille och se om han vet varför hon inte svarar.
Först frågade jag om vad han gjorde. Han svarade med att han inte gjorde så mycket, och sen frågade han vad jag gjorde. 
Jag berättade för honom om läget och frågade honom om han visste varför hans flickvän inte svarade mig då jag verkligen behövde henne. 

Då svarade han mig inte. Utan han ringde mig istället. Men eftersom jag åkte buss och inte skulle höra honom så svarade jag inte. Utan jag skickade sms och sa att jag inte kan svara honom då jag sitter på bussen. 
Han verkade inte lyssna riktigt så han fortsatte att ringa typ 3 gånger..

Sen när jag gick av bussen och bad honom ringa nu istället, då ville han inte det längre för han hade inte tid.. 
Så jag orkade inte bry mig längre så jag beslöt att chansa att knalla hem då det var uppehåll från regnet. 
Det skulle jag inte ha gjort. För en liten bit från stationen så började det ösa ner igen..   
Och bara för att det ösade ner så ramlade jag omkull i en stor pöl med vatten  
Tur att jag inte skade mig allvarligt. Men ont fick jag..   

Först tänkte jag när jag ställde mig upp.. Nu kan det bli bara ännu bättre. (Vill inte säga att det inte kan bli värre för då brukar det oftast bli så). Så jag höll mig att säga det, och sade istället tvärtom. 
Men jag skulle nog istället ha hållt mun. 
För när jag tänkte gå till automaten för att kolla hur mycket pengar jag hade så slog jag huvudet i taket från automaten..   

Det är inte slut där... För en bit till senare så fastnade min resväska som är på hjul i en grop fullt med vatten i, och min väska är gjort av tyg så självfallet blev den dyblöt och allt innehåll likaså..... D: 

När man väl var hemma så var man både riktigt förbannad och dyblöt och ledsen..... Men det är inte slut där. För när jag väl öppnade yterdörren så smet min äldsta katt ut och började springa ner för trappan. 
Jag började känna paniken ur mig och släppte väskan och dörren halvt vid öppen (Jag har en till liten katt, men henne oroade jag mig inte för att hon skulle smita då hon är en riktig fegis och en osäker kisse) 
Så jag började jaga efter honom och fick tag i honom nätt och jämnt innan han hann smita ut. 
Jag tog tag i honom och tog upp väskan och slängde in honom och stängde dörren efter mig.. *suck'

Sen när jag väl tog av mig ytterkläderna så upptäckte jag att lillfisen var på kåthumör.. 
Då tänkte jag: Inte det också..... Fan då D:

Efter allt som hänt så kände jag bara lusten i mig att vilja stypa henne. Men jag är en sådan djurvän så jag klarar inte av sådant mot djur. Men känslan fanna där..  

Det var min dag det..... :/ 

Ne jag ska ta och vila lite det behövs känner jag.. 

Tack för mig och på återseende

Hejsan bloggare! 

Ledsen för att det har gått ett tag sen jag skrev sist. Men jag har liksom inte haft någon ork eller lust att skriva något då jag inte riktigt är någon bloggare och brukar sällan hålla igång saker. 
T.ex jag kan inte ens skriva dagbok varje dag. 
Utan den kan ligga i flera veckor till och med månader utan att den rörs.. 

Jag vet inte exakt varför det blir så, men jag tror att det har med mitt handikapp att jag göra..   
Att jag sällan kan hålla i något länge utan att det glöms bort  Haha

Men jag ska försöka lova att bättra mig och skriva åtminstone något en gång varje månad om inte annat fler om jag kommer ihåg.

Haha
Tack för mig och på återseende